Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner (MEDVET)

Hans Strand, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet
hans.strand@nordiska.su.se

Projektet finansieras av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté 2006–2008, och vi som arbetar inom projektet är Mona Blåsjö, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, Christine Räisänen, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola och Hans Strand, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet (projektledare). I forskargruppen ingår också Åsa Mäkitalo, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, som arbetar med likartade frågor inom ett annat VR-finansierat projekt (Att lära sig att tänka och argumentera: akademiska diskurser som kognitiv och kommunikativ socialisation).

I MEDVET studerar vi de verktyg som forskare använder för att tänka, skriva och prata om sina ämnen. Vi kallar de här verktygen medierande redskap, och enkelt uttryckt handlar det om intellektuella och sociala, dvs. gemensamma, resurser som forskarna använder för att hantera (ta fram, presentera, diskutera, värdera osv.) kunskap inom sitt ämne. Liksom snickaren använder hammare och tumstock så använder forskaren sådant som tabeller, modeller, begrepp, teorier och resonemang. Vissa av dessa redskap kan även finnas i allmänspråket och i vardagliga sammanhang (liksom inom flera olika akademiska ämnen), men användningen av ett visst redskap är alltid mer eller mindre specifik och anpassad för ett visst ämne. Citat förekommer till exempel både i vardagsspråket och i vetenskapliga texter, men att citera någon kan knappast betraktas som ett och samma redskap i dessa båda sammanhang.

Varför är då detta intressant och viktigt att undersöka? För det första säger de medierande redskapen något om hur kunskap hanteras inom ett visst ämne. Tidigare forskning har visat att akademiska ämnen skiljer sig åt i en mängd olika avseenden. Genom att studera hur dessa språkliga redskap används inom olika ämnen kommer vi därför att kunna tränga djupare in i dessa ämnens sätt att producera och konstruera kunskap, och vi kommer också att kunna få en djupare förståelse av språkets roll i denna process. Vad vi ytterst vill komma åt är förstås hur kunskap produceras och konstrueras inom vetenskaplig verksamhet över huvud taget.

För det andra säger de medierande redskapen också något om den genrekunskap som forskarna inom ett visst ämne har, dvs. de kunskaper och färdigheter som de använder när de till exempel skriver en vetenskaplig uppsats inom sitt ämne. Och det är alltså här som de medierande redskapen kommer in. Problemet är dock att detta i hög grad är en så kallad tyst kunskap, dvs. forskarna är i regel inte medvetna om att de har dessa kunskaper och färdigheter, vilket ställer till problem när de till exempel ska undervisa sina studenter i hur man utformar vetenskapliga uppsatser. Som det nu är tvingas de flesta studenter att lära sig att skriva uppsats på egen hand, dvs. genom ”trial and error”. Vår ambition är därför att synliggöra användningen av dessa redskap inom ett antal olika ämnen, och målet är förstås att undervisningen i akademiskt skrivande vid våra universitet och högskolor ska kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt än nu.

Vi kan av naturliga skäl inte studera alla ämnen inom detta projekt, även om det i och för sig vore önskvärt. För att ändå få en viss variation och bredd i våra resultat kommer vi att undersöka ämnen från flera olika fakulteter. Närmare bestämt har vi valt att studera följande ämnen och fakulteter: väg och vatten med fokus på byggmanagement samt maskinteknik med fokus på teknisk design inom teknisk fakultet, nordiska språk och medie- och kommunikationsvetenskap inom humanistisk fakultet samt juridik inom juridisk fakultet. Mer konkret så kommer vi att intervjua forskare inom dessa olika ämnen, samla in de vetenskapliga texter som vi ska studera samt analysera dessa texter för att få syn på de medierande redskapen och – minst lika viktigt – förstå hur de används. Därefter författar vi rapporter och artiklar i syfte att sprida våra forskningsresultat. Målgruppen är då inte bara andra forskare med liknande intressen utan även lärare och studenter i bland annat de ämnen som vi har undersökt.